Valborgsfirande i Hjältevad

Brasan hemmavid

Sitter vid brasan hemmavid och värmer upp mig efter ett vackert Valborgsmässofirande i grannorten Hjältevad. Regnet föll när vi lämnade Mariannelund, men i Hjältevad hade det slutat att falla. Det blev en fin kväll och på andra sidan sjön i väster gick solen ned med en lugn sjö i förgrunden. I Sjöparken invid sjön Hjälten firar Hjältevadsborna sin Valborgsmässoafton med traditionsenlig eld, vårtal och fyrverkerier. För någon månad sedan förärades jag frågan om att få hålla vårtalet. Glad över att jag tackade ja och fick uppleva denna valborg. Nedan kan du som inte var där ta del av talet.

________________

Det är Valborgsmässoafton 2011

En av våra traditionella aftnar när vi människor möts tillsammans.

Vid juletid samlas vi ofta med våra familjer och släkter, vid nyår och midsommar väljer många inte sällan att samlas med vänner -
- hemma eller på andra mötesplatser.

Valborgsmässoafton är dock en afton då vi nära på går man ur huse
och tillsammans sluter upp – gamla och unga, grannar och vänner eller kamrater från skolor och arbetsplatser.

Hela samhällen, socknar, bygder och stadsdelar samlas ikväll runt om i Eksjö kommun, i Småland och i vårt övriga land.

Vi samlas för att konstatera att den långa vintern äntligen har släppt taget och att VÅREN är här med sin spirande och skimrande grönska.
Vi är många som har längtat intensivt efter denna tid.

Ett av de första vårtecknen är att vi faktiskt återigen möts allt oftare ute i våra älskade gröna omgivningar,
i skog och mark,
eller som här i kvällningen i Sjöparken invid sjön Hjälten.

Mötesplatser och tillfällen där vi kan mötas med andra människor för att samtala och utbyta tankar och erfarenheter är viktiga för oss alla.

Det är i samtalet med andra människor vi kan finna ett tröstande eller uppmuntrande ord,
det är i samtalet med andra människor som idéer kan födas, slå rot och utvecklas
och det är i samtalet med andra människor som kreativiteten, liksom våren, kan börja spira och gro.

Vikten av mötesplatser och deras kraft har vi sett inte minst det här året.
Frihetstörstande människor i vår omvärld har slutit upp vid olika mötesplatser.

I vår fysiska värld har dessa mötesplatser inte sällan varit torg
som kommit att få en mycket central betydelse i frihetskampen,
men människor har även funnit andra vägar att mötas och exempelvis slutit upp i de mötesplatser som våra sociala medier numera utgör.
Den växande kraft vi sett i deras längtan efter FRIHET liknar den växtkraft vi nu beskådar i VÅREN som är här. Ingen av dem går i längden att hejda.

Ett säkert vårtecken i min barndom var när cykeln kunde plockas fram.
Med cykeln blev jag oberoende och kunde förflytta mig långa sträckor.
Med cykelns hjälp tog jag mig runt i min egen hemsocken - Rumskulla.
Men cykeln förde mig även runt om i grannbygderna såsom till Pelarne, Lönneberga, Mariannelund och Ingatorp.

På den tiden var min världsbild begränsad på ett barns vis
och Hjältevad låg alltför långt bort för att ingå i denna världsbild.
Med åren har min världsbild blivit vidare,
eller så har den krympt. Ibland har jag svårt att avgöra vilket,
kanske har den både krympt och blivit vidare.

Både du och jag rör oss idag över större områden,
många av oss pendlar längre.
Den ökande rörligheten har gjort att vi människor både kommit närmare
och längre bort från varandra.
Vi tvingas inte sällan iväg från vår hembygd för att utbilda oss
eller söka arbete på andra orter.

Samtidigt har IT-teknikens möjligheter gjort att vi faktiskt kan kommunicera med varandra -
- från en världsdel till en annan.
Denna teknik ger oss möjlighet att driva både små och stora företag –
- till och med i en mindre landsortskommun som Eksjö.

Den moderna tekniken och kommunikationen människor emellan har fått världen att tina upp från en tidigare vinter.
Människor har kommit närmare varandra
och idag sprängs till och med språkbarriärer ned med modern teknik.
Vi skådar här en helt annan slags VÅR som spirar
och vars växtkraft inget tycks kunna hejda.

Liksom allt det som händer på en global nivå med människor som kommer närmare varandra,
så tror jag att vi har ett behov av att komma närmare varandra på vårt lokala plan.
Idag behöver vi som lever i små samhällen, på landsbygden eller i mindre städer samverka med varandra på ett helt annat sätt.

I den lokala sportvärlden har vi under senare år upplevt hur Hjältevad och Mariannelund närmat sig varandra i föreningen HIS/MAIS.
Liksom vi kan se ett växande samarbete i vår lokala sportvärld,
så bär jag på ett hopp om att vi i vårt föreningsliv i våra mindre tätorter,
vår landsbygd
och i hela Eksjö kommun
faktiskt ska hitta former där vi tillsammans kommer närmare varandra.

Så låt oss ikväll tillsammans
här i Sjöparken i Hjältevad bära med oss detta hopp
och inspireras av den växtkraft vi nu ser i VÅRENS annalkande.

Låt oss utbringa ett leve för våren!

Frank Johan i Hjältevad 30 april 2011

Våren är här!

En betydelsefull helg i Mariannelund

Våren är äntligen kommen till Mariannelund på riktigt. Nu ses vårstädande Mariannelundare överallt i sina trädgårdar. Det har varit en skön, avkopplande och betydelsefull helg full av möten med människor.

Lördagsförmiddagen tillbringades bland annat utanför Konsum. Tillsammans med en hel del andra Mariannelundare samlades det in pengar till Svenska kyrkans hungerinsamling vid Ica och Konsum denna fredag/lördag. Det känns bra betydelsefullt att tillsammans med andra kunna vara med och göra något för andra samtidigt som man faktiskt möter både människorna som bor i vår bygd. Det som berörde mig mest var när en av våra flyktingar kom och bidrog till insamlingen. För denna person var det betydelsefullt att med sina få kronor kunna få vara med och vara en del i en hjälp till de som lider av hunger. Min tanke gick till en av bibelns berättelser om den fattiga änkan som offrade av sin sista skärva.

Stjernberg Skafferi har numera Brödstugan bytt namn till. Ett utmärkt passande namn tycker jag och det är roligt att se att sortimentet stadigt utökas och förändras. Att gå in och ta en kopp kaffe, något ätbart och utbyta ord och tankar med Susanne, annan personal eller andra gäster är betydelsefullt. Folk kommer och går, ett ständigt flöde av möten människor emellan. Möten som påverkar oss på ett eller annat sätt och det ger möjlighet till din, min och samhällets utveckling.

Eftermiddagen ägnades åt en helt annan insamling - Mariannelundsbygdens samhällsförenings numera årligt återkommande insamling av skräp. Man funderar på varför det egentligen ska behövas? Även om jag tror att en del av det skräp som hamnar på torg, gator, gräsmattor och bland buskar har kommit dit med vindens hjälp från någon sopkorg som inte är täckt, så kan det lätt konstateras att detta inte är förklaringen till allt skräp. Det är synd att andra ska behöva gå och plocka upp all denna skräp. Samtidigt är det ju fantastiskt betydelsefullt att som samhällsbor samlas kring en gemensam uppgift och faktiskt ta ett kollektivt ansvar för den miljö vi lever i. Tack till alla Er som var med och gav av er tid för Mariannelund.

Den sena lördagseftermiddagen ägnades åt årsmöte i Kulturakademien i Mariannelund. Mötet hölls på Kafé Kaim i Mariannelunds stationshus. I år är det inte några stora internationella utställningar planerade. Däremot planeras inom projektet för Barnfilmbyn för en barn & ungdomsfestival till hösten i samarbete med Kulturskolan i Vimmerby och RockGyro i Hultsfred. Ett betydelsefullt samarbete över kommun- och länsgränser. I denna festival samt vid andra tillfällen är det meningen att Furulundskolan och dess elever ska ges möjlighet att vara en aktiv deltagare i projektet. Att hitta samarbetsformer mellan Furulundskolan och de projekt som Emilkraften åtar sig är även detta mycket betydelsefullt för elever, skolan och samhället som helhet. Läs mer om projektet på bloggen om barnfilmbyn, se länk nedan.

I Mariannelunds järnvägsstation finns även Radio-Pelles museum som invigdes förra året. Detta hölls då tillgängligt när Kafé Kaim höll öppet. I år vet föreningen ännu inte hur det blir med Kafé Kaim. Det finns nämligen ännu ingen som har åtagit sig att driva caféet denna sommar. Föreningen önskar givetvis att det ska kunna hållas generösa öppettider till Radio-Pelles museum även i år och att Kafé Kaim ska hålla öppet. Det är betydelsefullt för turismen och de resenärer som passerar Mariannelund för byte tåg/buss etc. Vet kanske du någon som skulle tycka att det vore roligt att driva Kafé Kaim denna sommar? Det är i så fall även mycket betydelsefullt att du hör av dig om detta. Det kan du göra till mig, Anna Mellergård eller säkert nämna för någon på Emilkraften som för det vidare. Att hitta en sysselsättning på sommaren kan ju även det vara betydelsefullt för någon.

Den sena eftermiddagen avslutades med ännu en fika med vännerna i Kulturakademien. Intressanta och betydelsefulla samtal fördes bland annat om dragningsförslaget av 400 kilovoltsledningen och om den så viktiga framtidsfrågan om de blivande regionerna. Tvärt om mot vad många politiker i Jönköpings län tycks tro, så är regionfrågan ett betydelsefullt samtalsämne bland människor. Tyvärr tas inte det av alla politiker på allvar. Den som vill fördjupa sig i dessa frågor får uppsöka min gröna blogg och läsa vidare.

Jag har skrivet om det förut - att vår värld behöver fler mötesplatser. Platser där människor kan mötas för att utbyta sina tankar i samtal om det som är betydelsefullt i deras vardag. Jag är glad för de mötesplatser vi har i Mariannelund och alla de möten jag får vara en del av. Tack för att du tog dig tid att läsa ännu en gång.

Frank Johan

Länk till bloggen om barnfilmbyn, http://barnfilmbyn.blogspot.com

Lokala utvecklingsplaner

På färjan mot Visby

Denna gång inleder jag min text till havs. Sitter på färjan till Gotland för en helg i Visby med en kort visit till Fårö som är en av mina favoritplatser. Det har varit ett blåsigt dygn, men vinden börjar mojna.

Järnvägsstationen i Mariannelund

Gotland en plats som ligger Mariannelund och Eksjö kommun ganska nära i avstånd. Åtta mil bort från Mariannelund kan vi kliva på färjan och förflytta oss till en helt annan del av Sverige. Kan rekommenderas. Förhoppningsvis kan det i framtiden återigen bli ännu enklare, om tågen åter börjar rulla mot Oskarshamn.

Den text du nu läser
under bearbetning

I veckan har arbetsgruppen för den lokala utvecklingsplanen träffats. Funderar du på vad det är för något? Jo, runt om i Eksjö kommun pågår just nu arbetet med att ta fram lokala utvecklingsplaner för våra mindre tätorter. Projektet bedrivs genom Emilkraften i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. Samhällsföreningar, bygdeföreningar och annat föreningslivsfolk engageras i arbetet. Arbetet har kommit olika långt runt om i vår kommun. I Mariannelund har vi sedan en tid passerat halvtid och någon gång framåt oktober/november beräknas planen vara klar.

Dessa planer kommer även att bli viktiga för den översyn som inom kort måste startas för att se över den översiktsplan som finns i Eksjö kommun. Översiktsplanen är en övergripande plan som varje kommun måste. En sådan viktig som ett övergripande dokument för den framtida planering av hur Eksjö kommun som helhet ska kunna utvecklas.

Vad innehåller då en lokal utvecklingsplan? Ja, det beror väl på var man sätter ribban för arbetet. Det hela handlar mycket om vad som är viktigt för de medborgare som bor i våra mindre tätorter. Självklart har alla vi medborgare olika behov beroende på i vilken fas vi är i livet, men det går alltid att finna saker som är väsentliga för att det lilla lokala samhället ska nå en god utveckling. Det kan givetvis handla om våra stora områden i kommunen, som skola, barn- och äldreomsorg, men det kan också handla om vår närmiljö och infrastruktur, om det som är viktigt för att vi ska ha en bra fritid, om den service som vi förväntar oss för att kunna bo och verka i samhället eller de allmänna kommunikationer som behövs för att på bästa och miljövänligaste sätt transportera sig till sin arbetsplats eller studieort. Helt enkelt en mängd saker som gör Mariannelund och Eksjö kommun attraktivt att bo i. Attraktivt för att efter sina studier välja att stanna kvar i samhället för den som så önskar, attraktivt att återvända till för den som av någon anledning lämnat orten eller attraktivt för den som upptäcker Mariannelund och attraheras av ett liv i ett mindre samhälle i en liten kommun på det småländska höglandet.

I en lokal utvecklingsplan är det svårt att få med allt som vi medborgare önskar ska utvecklas i våra samhällen, men det handlar om att identifiera viktiga områden som är realistiska och/eller nödvändiga att förändra på sikt. Områden där vi kan sätta upp konkreta mål för den närmaste 2-, 5- eller 10-årsperioden, men givetvis vill man även få med visioner som vi tillsammans kan sträva mot även om de kan tyckas vara avlägsna.

Veckans möte om den lokala utvecklingsplanen var uppdelat i två delar. Den första delen kom att handla om skolan  –  den för Mariannelund och dess omnejd så viktiga motorn för att samhället åter ska börja växa. Till mötet var dels ordföranden för Barn & ungdomsutskottet, dels representanter för skolans Brukarråd inbjudna. Under kvällen fick vi utbyta information om den lokala utvecklingsplanen och dess syfte samt kunskaper om det nuläge som Furulundsskolan befinner sig i. Vi talade också om vad som inom den närmaste framtiden är på gång och de visioner som unga och äldre medborgare har om Furulundskolan.  Det var givande och skratt blandades med såväl oro, som framtidstro. Det kunde konstateras att det finns saker i den fysiska miljön som med lätthet kan förändras, att mycket är på gång under de närmaste åren och att Furulundsskolan kommer att bli en modern skola med en miljö som ska upplevas attraktiv för de som arbetar och har sin vardag där – dvs skolans elever och personal. Andra saker finns som kan ta tid att åtgärda, men det positiva är att många elever faktiskt trivs bra. Att elever, lärare, annan personal, Brukarråd, föreningsliv och politiker i mycket stor utsträckning strävar mot att skolan ska vara en trygg, stimulerande och attraktiv miljö att vistas i. En skola där barn och ungdomar får de grundläggande kunskaper som de behöver för att komma vidare i livet. En skola där det skapas en stark Vi-känsla att bära med sig in i vuxenlivet.

Torget i Mariannelund en sommarnatt

Vid den andra delen av mötet föredrog en medborgare sina tankar och visioner om Mariannelunds närmiljö. Vi har idag ett vackert torg, en Herrgårdspark som förnyas och vidareutvecklas för att ytterligare attrahera till promenader och andra fritidsaktiviteter. Hur går vi vidare, vad finns som vi inte riktigt idag tar vara på? Vad är det som förfular? Hur gör vi centrum vackrare och mer pittoreskt? Hur vidareutvecklar vi promenadstråk längs de vattenmiljöer som vi har i vårt samhälle?

Spilhammarsbadet strax utanför
Mariannelund en sommarnatt

Är det möjligt att skapa vandringsstråk längs Brusaån och Hässlebybäcken? Vandringsstråk där man från Herrgårdsparken förflyttar sig längs med Brusaån, ned mot centrum, förbi miljön med Julles verkstad och genom Tennisparken och vidare söderut eller vända västerut längs bäcken, förbi Furulundskolan och vidare till Kabelbrodammen. Stråk där det går att passera ån och bäcken över spångar/broar på lämpliga ställen, där det finns bänkar att slå sig ner på. För oss som bor här skulle det bli värdefulla rekreationsstråk i en vacker och unik närmiljö i samhället. Ett inbjudande samhälle invid riksväg 40 att stanna till i en extranatt för de som är på väg, öster, väster, söder eller norr över. Pensionat, vandrarhem och camping finns hos oss redan, men skulle kunna locka fler än de tusentals som redan stannar till i Mariannelund för övernattning varje år. Barnfilmbyn, Karamellkokeriet och varför inte ett Naturrum skulle kunna få människor att ta en extra sväng för att besöka Eksjö kommun. Nya entreprenörskap skulle ges förutsättningar att gro och växa. Kanske är inte allt genomförbart, det krävs människor som med liv och lust arbetar för det, det krävs kommunala beslut, finansiering och säkerligen mycket ideellt arbete. Är det möjligt? Säkerligen, med ett steg, en etapp i taget så kan man nå delmål efter delmål i de visioner som kan finnas. Vi måste börja ställa oss frågan om hur de personer tänkte som verkade i våra samhällen och städer för 100 år sedan. De lade grunden för det vi ser idag, vilken grund ska du och jag lägga för kommande generationer?

Huruvida sådana tankar och visioner kan komma till uttryck i en lokal utvecklingsplan är ännu för tidigt att säga. Det finns andra saker som måste vara med och det gäller att kunna ha konkreta delmål att arbeta mot som kan bockas av efter hand. Jag hoppas dock verkligen att denne medborgare får fler tillfällen att presentera just sina tankar för samhällsbor, andra kommuninnevånare och inte minst kommunfullmäktiges utvecklingsberedning när vi nu snart kommer till arbetet med översynen av översiktsplanen eller i något annat sammanhang.

Solen som stiger upp över Visby

Ny dag i Visby innan avfärd

Texten inleddes till havs. Nu har det hunnit bli söndag morgon. Solen stiger sakta upp över Visby ringmur. Idag, innan färjan tar oss åter till Oskarshamn, väntar högmässa och vernissage i domkyrkan med en av alla de konstnärer som under de sista åren deltagit i utställningar i Mariannelund, se länk här. Kul att se att Mariannelund omnämns i de kort som finns om utställningen. Sakta men säkert medvetandegörs människor om att Mariannelund och Eksjö kommun av många olika anledningar är väl värda ett besök.

Frank Johan Ahlberg

Om vikten att få göra sin röst hörd

Ännu en vecka fylld av möten och intryck går mot sitt slut. Friheten att få mötas och att få uttrycka sina åsikter är ett privilegium. Många i vår omvärld har inte denna förmån. Ett faktum som jag anser att vi ständigt måste påminna oss om.


COFFEE by GEORGE
Götgatan, Stockholm


För närvarande sitter jag på ett café på Södermalm i Stockholm. Jag har dragit mig undan för att läsa och skriva. Dragit sig undan tänker kanske du? Gör man det genom att sätta sig på ett café i en storstad? Ja, det fungerar bra för mig. Att få sitta i en ny miljö och att få ha människor runt om sig när man formulerar sina tankar och ord är inte oviktigt. Utanför på Götgatan susar trafiken förbi. Människor ute för att lördagsshoppa passerar i en ständig ström. En del jäktade, andra sakta strosande i sina egna tankar, liksom jag ofta gör när jag får några timmar för mig själv i denna stad.


En mötesplats
Utsikt från COFFEE by George



Arbetsveckan inleddes med ett videomöte för Lantmäteriet, division Inskrivnings samverkansgrupp. I denna möts arbetsgivaren Lantmäteriet och de fackliga parterna Statstjänstemännen och Lantmäteriakademikerna. Ett alternativ till MBL-förhandlingar där frågor som rör vår verksamhet, vår arbetsmiljö och vår arbetssituation på Lantmäteriet diskuteras på ett tidigt stadium. Här har parterna högt till tak och kan ofta lösa frågor innan de har hunnit bli ett alltför stort problem.

Vid Lantmäteriakademikernas årsmöte senare i veckan lämnade jag ett antal fackliga positioner för att kunna ägna min tid mer åt vår verksamhet i Eksjö. I samverkansgruppen för vår division har jag dock fått förmånen att representera Lantmäteriakademikerna i ytterligare ett år. Ett uppdrag som jag uppskattar mycket och där jag känner att mina och medlemmarnas åsikter faktiskt lyssnas till – vi hörs helt enkelt.


Mitt arbetsredskap



Den som läser de lokala tidningarna har också konstaterat att jag numera har lämnat posten som ordförande i Mariannelundsbygdens samhällsförening. Anledningen till detta är att kunna få mer tid åt de förtroendeuppdrag som jag sedan en tid tillbaka har i Eksjö kommun. För mig är det viktigt att kunna gå in i och ut ur olika uppdrag. Det för utvecklingen framåt för både mig själv som individ, det föreningsliv jag ägnar mig åt på fritiden och det arbetsliv som jag verkar i. Vid årsmötet i föreningen fanns tyvärr ingen tillträdande ordförande, men däremot valdes en väl fungerande styrelse som representerar både de med erfarenhet av föreningens verksamhet och nya representanter som kommer med nya krafter, idéer och andra nätverk till föreningen. Jag övertygad om att en samhällsförening som så många andra verksamheter mår väl av såväl stadga som växlingar. Dessutom vet jag att frågan om ny ordförande säkerligen kommer att lösas redan under denna månad. Den nyvalda styrelsen har redan aviserat att Extra föreningsmöte snart kommer att hållas för att lösa denna fråga.



I början av veckan hade jag även tillfälle att få besöka Linköping med några av mina kolleger på Lantmäteriet. 

Ett av Lantmäteriets pågående projekt

Syftet var att informera bankanställda, fastighetsmäklare och jurister om vår verksamhet vid Lantmäteriet, division inskrivning i Eksjö. I vår verksamhet som i så många andra statliga verksamheter arbetar vi sedan länge över en stor region. Vår sträcker sig över 6 län i Småland, Östergötland, Närke och gamla Skaraborgs län. Varje år behandlas i Eksjö 170 000 ärenden. En ansenlig mängd och det kan nästan liknas vid en fabrik där produkten är ett beslut om lagfart, inteckning eller något annat av alla de inskrivningsärenden som finns. Vem som helst har möjlighet att lämna ärenden till oss, men privatpersoner gör kanske det bara en enstaka gång i livet. Banker, mäklare, advokatbyråer, begravningsbyråer etc, gör det desto oftare. Just därför har vi ett behov av att möta dem för att informera dem om vilka rutiner vi har och varför vi måste ha vissa handlingar för att kunna fatta de beslut som deras ansökningar ska resultera i. Det är även viktigt för oss att lyssna till dem och ta in deras synpunkter för beaktande. Genom att ta sig tid att lyssna till varandra – att helt enkelt få höras – så kan både Lantmäteriets, bankernas, fastighetsmäklarnas och övrigas verksamhet utvecklas. Det är samhällsekonomiskt viktigt.


Ett fullsatt Folkets hus, Mariannelund


På kvällen samma dag var det dags för ett möte i Mariannelunds Folkets hus. Svenska Kraftnät, ett statligt affärsverk, var där för att informera om förstudien avseende en planerad 400 kilovoltsledning. Att dra en ledning med denna kraft/kapacitet från Oskarshamn till Nässjö är inget som görs utan att människor påverkas. Av den anledningen var också Folkets hus helt fullsatt av markägare, grannar till dem, Mariannelundare, politiker och andra. Lika många deltog kvällen efter i Eksjö och säkerligen även så kvällen efter det, men då i Nässjö. Inget förvånande i det, mark tas i anspråk, ledningsgator bildas, höga stolpar förändrar vyer och ledningar avger också elektriska och magnetiska fält som oroar. Dessutom ger ersättningsreglerna inte en fullgod kompensation för den framtida avkastning som markägare har förväntat sig.


Även kommunikationer nyttjar elkraft 


Det här är verkligen ingen lätt fråga. Frågan handlar om hur vi i framtiden ska transportera den el som vi ständigt sakta, sakta ökar konsumtionen utav. På något sätt måste den transporteras och befintliga stamnät räcker inte till när beslutade effekthöjningar vid kärnkraftverket i Oskarshamn ska genomföras. Dessutom planeras transport av el från vindkraftverk i samma ledningar. Om el från kärnkraft och vindkraft kan man debattera länge om, men faktum kvarstår – vi förbrukar el och vårt samhälle i stort utvecklas mot att konsumtionen ökar. För att möta vår framtid, så måste det finnas en långsiktig planering för såväl elproduktion som transport av densamma. Någonstans måste dessa ledningar nödvändigtvis gå, men jag tror att det är få medborgare som vill ha dem på sin mark, sin närhet eller i sin åsyn.


Svenska Kraftnät har statens uppdrag att erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet, att utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt, att främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas samt att verka för en robust elförsörjning. För detta har regeringen fastställt en instruktion och skickar varje år ett regleringsbrev som Svenska Kraftnät har att följa. Vidare anger riksdagen ramarna för Svenska Kraftnäts investerings- och finansieringsverksamhet. (se http://www.svk.se/Om-oss/ 2011-04-02).


Under arbete med texten


Det är något som man ska ha klart för sig i den här frågan – Svenska Kraftnäts uppdrag. Det innebär även att de har en skyldighet att göra en objektiv bedömning och hitta den bästa lösningen för vår gemensamma samhällsutveckling. Svenska Kraftnät genomför just nu samrådsmöte med alla de som är berörda med anledning av den förstudie nr 2 som de har tagit fram. Vid dessa möten ges, förutom information om förstudien och ledningsplanerna, även möjligheter för, markägare, andra berörda medborgare, politiker och företrädare för föreningsliv att ge sin syn på saken. Dessutom finns möjligheten, och Svenska Kraftnät uppmanar även alla berörda, att inkomma med yttrande kring förstudien. Det kan givetvis handla om aktuella dragningar, stolptyper och givetvis går det även framföra önskemål om nedgrävning av ledningen eller åtminstone önskemål om att ytterligare utreda den frågan. Det är den väg som vi som är berörda har att gå. Att enbart skälla på Svenska Kraftnät som utför sitt uppdrag är tämligen meningslöst. Det är inte de som kommer att fatta det slutliga beslutet i denna fråga och resan är ännu lång. Först ska även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras, med nya samråd och nya yttranden. Din och min möjlighet att höras i denna fråga är genom att vara aktiva genom processen med samråd och yttranden. Ta vara på den.


Att skriva kräver en del koffein.
Tavlan i bakgrunden
 föreställer Riddarholmen, Stockholm



I torsdags var det kommunfullmäktige i Eksjö och som vanligt inleddes denna med allmänhetens frågestund. Det är inte alltid som denna resulterar i någon fråga, men just denna torsdag, med Svenska Kraftnäts besök i kommunen, så gjorde den det. Två Kommuninvånare från Mariannelund kom till fullmäktige för att ställa sina frågor med anledning av förstudien av ledningsdragningen. Frågorna i sig kanske inte blev besvarade direkt vid detta möte, men engagemanget från politikerna i frågan gick inte att ta miste på. Frågorna resulterade i att nio ledamöter gjorde tio inlägg med anledning av detta initiativ. Det är mycket bra. Jag och många kommunpolitiker med mig välkomnar de dialoger som uppstår i såväl dessa sammanhang som i andra. Min förhoppning är att fler människor i Eksjö kommun tar vara på de mötesplatser och de tillfällen då möjligheterna att få höras faktiskt finns. Det är i mötet mellan människor som behoven kan uttryckas, omformuleras och leda till utveckling. Att få bli lyssnad till – att få höras – är ett behov som vi alla har.

Tack för att Du har tagit dig tid att läsa detta och gett mig möjligheten att höras.

Frank Johan Ahlberg