fredag 23 december 2011

Ge din nästa en julklapp

Ett år har gått igen och om några få minuter så är vi inne i julaftonsnatten. Idag skrev jag återigen en ledare i Smålandsbygdens Tidning. Återger den här nedan för dig som inte har tillgång till tidningen.
God Jul allesammans!

Frank Johan


Ge din nästa en julklapp


Kan konstatera att ett år går fort. Nu är den här igen  - Julen – fridens högtid. Den tid på året då vi är extra givmilda och vänliga mot varandra där vi möts på gator och torg.

Vid min läsning av lokalnyheter och sociala medier de senaste veckorna har jag dock tyvärr fått erfara hur hat och främlingsfientlighet får ta plats i vår tillvaro. Det är inte försvarbart, även om en förfärlig handling ligger bakom dessa uttryck. Det är inte heller rätt att kasta en kollektiv skuld på människor som har flytt våld, förtryck, krig och förföljelse.

Självklart är det så att statliga myndigheter och kommuner har ett ansvar att se till att vi alla som bor, arbetar eller vistas i en kommun har ett drägligt samhälle att leva i. Men det finns även ett samhällsansvar hos oss alla som medborgare, att möta främlingen som fått sin tillflykt någonstans här i Småland.

Tar du och jag det ansvaret? Tar vi möjligheten i mötet med dessa våra medmänniskor när vi stöter på varandra i affären, på bussen eller på gatan. Kanske öppnar det dörren till en livslång vänskap, kanske blir det just du som blir dörren in i den värme som bör råda i vårt samhälle.

Integrationspolitiken här i landet fungerar inte särskilt bra. Det tar helt enkelt alldeles för lång tid att bli en del i samhället, att få komma in på arbetsmarknaden och att få bli en kugge i vårt gemensamma samhällsbygge. Det tar även lång tid att etablera sociala kontakter med  oss medvandrare i tillvaron.

Frihet – det är det som har drivit många människor hit. Frihet att tänka, frihet att tycka, frihet att genom utbildning utvecklas och frihet att kunna gå på gator och torg där det inte råder krig. Det är människor som kan bli resurser i vårt samhällsbygge. Eller den dag då möjligheten finns för dem att återvända, bli nycklarna till att bygga upp sina egna länder.

Centerpartiet ska vara ledande i att utveckla möjligheterna i nybyggarlandet Sverige. Det är dock inte en fråga enbart för våra politiker eller myndigheter. Integration för våra medmänniskor som flytt ondska - det ansvaret vilar på oss alla.

Avslutar detta år för min del med uppmaningen att ge din nästa en julklapp. Ge dig tid till en hälsning vid ett möte med våra nysvenskar, inte bara nu i juletid utan även kommande år och låt det inte stanna där. På så vis blir du en viktig kugge i nybyggarlandet Sverige. 

Frank Johan Ahlberg (C)

måndag 5 september 2011

Kommunikativa ledare?

Det var längesedan jag skrev något här, men ibland är det svårt att få tiden att räcka till. I fredags skrev jag på ledarsidan i Smålandsbygdens tidning om bristen på kommunikativa ledare avseende regionfrågan i Jönköpings län. Den handlade om regionfrågan och bristen på kommunikativa ledare.
En avgörande fråga för vår framtida utveckling för oss som lever här i den här delen av landet. Debatten har dock varit ganska lam, i den mån det har varit någon debatt överhuvudtaget vill säga. Länspolitiker i (S) och (M) har inte varit kommunikativa i denna fråga. Detta vare sig mot medborgarna, kommunerna eller gentemot företrädare för uppvaktande grannlän och trots att kommunpolitiker från dessa partier runt om i Jönköpings län har andra åsikter i denna fråga.
Andra partier har verkat för att kommunerna ska få komma till tals i frågan. Den parlamentariska grupp som är tillsatt enade sig till slut om att det var ”väsentligt att kommunerna är med och påverkar utformningen av en ansökan.” Det är väl sent i processen, men bättre sent än aldrig.
Personligen anser jag att det är hög tid att söka gemenskap med angränsande län. Oavsett hur det blir med den saken, så har politiker ett ansvar att gå vidare och finna lösningar som ger förutsättningar att utveckla vår del av landet. Jag tror inte att ”själv är bäste dräng” avseende regionutveckling, vilket ovan nämnda politkergrupp envist tycks hålla fast vid. Det har gått fem år sedan Ansvarsberedningen kom med sin utredning, det har alltså funnits gott om tid att genomlysa frågan. Det ANSVARET har inte dessa politiker tagit.
Vi lever i en ny tid som kräver nya sätt att styra och utveckla vårt samhälle. En ny tid som kräver kommunikativa ledare som är goda lyssnare och har förmåga att föra en dialog med sin omvärld. Jag ställer mig frågan om det är sådana länspolitiker som vi önskar.
På nationell nivå ser vi just nu hur framtidens ledare agerar. Oavsett om det heter Juholt, Lööf eller Fridolin så är de exempel på den sortens kommunikativa ledare som vår framtid behöver. Det är bara att konstatera att det finns politiker på länsnivå som har mycket att lära. Jag hoppas att det visar sig tydligt, oavsett parti, när vi inför valet 2014 sätter samman listorna.   
Frank Johan Ahlberg

söndag 17 juli 2011

Regn stoppade inte Sommartorget och Hunky Dory

Veckans planerade Sommartorg i Mariannelund var inte helt enkelt att få till. Fram till söndagen hade föreningslivet i Mariannelund inte lyckats få tag på några artister till veckans Sommartorg. De lokala förmågorna som finns i bygden tycktes samtliga vara på resande fot eller ha andra förhinder. Hunky Dory vågade jag inte ens tänka på. Att få boka artister på kort varsel som samtidigt är engagerade entreprenörer i bland annat besöksnäringen känns ju faktiskt utsiktslöst.

Tänkte ändå att jag kanske kan få någon av dem att nappa på att vara med på en del i ett program och lyfte därför på söndagsmorgonen luren till Mariannelunds egen bagare. Tanken var att det kanske skulle gå att få ihop ett program om man väl hade en stomme att bygga på. ”Bagarn” bad dock att få återkomma och under tiden bestämde jag mig för att avvakta i planerandet tills jag fått besked. Några timmar senare ringde så telefonen igen och ”Bagarn” kunde meddela att han faktiskt fått ihop hela bandet. Så fantastiskt bra det är med människor som gör sitt yttersta för att glädja andra.
Så närmade sig då torsdagen och väderprognoserna såg inte bra ut, men envis som jag är så fanns det ju inte på kartan att Hunky Dory inte skulle spela när vi väl lyckats att få ihop alla grabbarna. Självklart ska Sommartorget vara ute på vårt vackra torg i Mariannelund. Människor tycks ju trivas där och därför är det viktigt att vi använder denna mötesplats för olika arrangemang. Men det är klart att det inte går att trotsa vädrets makter hur mycket som helst, särskilt inte med en ganska öppen scen. Som tur är så har vi som rycker i trådarna för att få till Sommartorgen många olika engagemang och Peter (vår ordinarie ljudkille) ringde på torsdagen och meddelade att vi kunde vara i Centrumkyrkan om det inte skulle gå att genomföra detta på torget. Plan B var skapad.
In i det längsta kontrollerade vi väderprognoser och väntade för att slippa ge upp planerna med att vara på torget. Klockan 17:40 stod dock Peter, Fidde, jag och grabbarna i Hunky Dory på scenen och kunde konstatera att regnet fortsatte och att blåsten dessutom gjorde att hela scenen under segelduken som utgör vårt tak var alldeles våt. Beslutet att flytta in spelningen var oundvikligt. Med plan B behövde vi dock inte ställa in. Fast vi ställde ju oss frågan om det verkligen, med det regn som öste ner, skulle dyka upp någon publik.
Fixade en skylt till torgscenen med hänvisning till Centrumkyrkan och bestämde mig för att gå ute i regnet och säga till de som jag eventuellt skulle stöta på så länge jag kunde. Och visst kom det en och annan. När jag 5 minuter över sju kunde välkomna publiken till veckans arrangemang kunde jag skåda ut över en skara på över 130 personer. Det visade sig också att folk hade åkt från Eksjö, Vimmerby, Hult, Vetlanda, Lönneberga, Rumskulla etc, så visst var det rätt beslut att fullfölja istället för att ställa in, om än det blev med plan B istället.
Hunky Dory i akustisk version
Hunky Dory bjöd oss som var med på en akustisk konsert med idel gamla rockklassiker. Det var en riktigt nöjd publik som gav sig ut i den regniga sommarkvällen efter att Hunky Dory slutligen rivit av Chuck Berrys låt från 1958 - Johnny B. Goode. För att inte tala om hur glada grabbarna i bandet och vi arrangörer var som också kunde konstatera att kvällens insamling gav ett bra överskott till Cancerfonden. Tack allesammans som gjorde det möjligt och tack alla ni som trotsade regnet denna kväll och tog er ut.
Denna vecka som kommer (vecka 29) gästas Sommartorget i Mariannelund av den tyska orkestern Harmonica Melodies som består av 40-talet ungdomar på dragspel. Det är deras andra besök i Mariannelund och vi som hörde dem sist minns ett fantastiskt program med allt från Abba till moderna schlagers. Så missa inte denna konsert som arrangeras av PRO i samarbete med ABF. Om vädret bråkar med oss, så kommer även denna kväll att hållas i Centrumkyrkan. Varmt välkomna allesammans!
Frank Johan

fredag 1 juli 2011

Premiären för Sommartorget 2011 i Mariannelund


Peter Simeonsson vid mixerbordet
 under genrepet i hällande regn

Ja, nu är det sommaren 2011. Det är dags för Mariannelundsbygdens föreningsliv att åter arrangera evenemanget Sommartorget i Mariannelund. Under våren har föreningarna samlats för att få ihop ett program som går av stapeln varje torsdag kl 19:00 på torget i Mariannelund.








Kvällens artister Entertain You bestående av
Louise Peterson, Eric Grönte och Amanda Lägervik
Så i torsdags var det dags. Det började med förskräckelse kan man säga. Jag hade en telefonkontakt med vår eminente ljudkille Peter Simeonsson innan jag lämnade jobbet i Eksjö. Det hade regnat rejält, men nu var det uppehåll. Vi beslutade att kvällen skulle genomföras utomhus och att det nog var färdigregnat. Vid kaffekullen började det regna och i Hult fullkomligt vräkte regnet ner. Så när jag kom till Vallnäs, så slutade det äntligen. Peter och jag konstaterade återigen att efter ett sådant regn så bör det vara ”utregnat” från skyn. Bänkar på plats och upp med ljudet. Vid sextiden anlände så Entertain You i husbil. Entertain You består av ungdomarna Amanda Lägervik, Eric Grönte och Louise Peterson från Aneby.







Amanda, Louice och Erik i ett shownummer
Amanda, Eric och Louise satte genast igång och repa. Efter fem minuter så kände jag hur det återigen började droppa från skyn. Så började det regna och det regnade mera. Entertain You repade på lika glada som när de kom inför de två åskådare som var där förutom jag och Peter.

Kvällen avslutades i en strålande sol
Regnet ökade och jag var tvungen att åka hem för att byta skjorta. När jag skulle återvända ösregnade det för fullt. Ringde Peter – ja, det regnar, men det ser lite ljusare ut runt om, säger han. Ja, det är inte vad jag ser, svarade jag som skådade en svart himmel i söder. Det var försent att ändra sig och flytta in arrangemanget. Vi kunde inte flytta ljudgrejerna i regnet och inte heller lämna. Det slutar säkert fem i sju, sa jag till Peter, det har det ju gjort förut.

Bakom scen med Entertain You
och publiken på Sommartorget
Kvart i sju var jag åter vid torget och det regnade fortfarande. Våra två åskådare var kvar. Pratade med ungdomarna om att vi kör. Ingen av oss förväntade oss någon storpublik. Vi är glada om det blir en bänkrad, sa Eric. Tappra ungdomar, tänkte jag.

Fotografering innan hemfärd mot Aneby
Så slutade regnet tio i sju. Fem i sju börjar folk att droppa in från än det ena hållet än det andra. Himlen verkade ljusna. Folk undrade om det skulle bli något eller om det eventuellt skulle vara i Folkets hus. Nej, det är klart att vi kör på torget, svarade jag. Vi är ju Smålänningar och de sägs ju vara ett envist släkte. Tio över sju kom vi till slut igång och jag kunde glatt konstatera att torget innehöll mycket mer folk än en kvart tidigare.

Det blev en fantastisk kväll. Solen bröt igenom och sken på både scen och publik. Och vilket program Entertain You bjöd oss på. Varierat, koreograferat och fartfyllt kan det sammanfattas. Sista gången jag räknade över publiken kunde jag konstatera att det var över 160 i publiken. Sommartorget fick trots de dåliga förutsättningarna en underbar start.

Nästa veckas artister
Nästa vecka möts vi igen. Då kommer Caroline Ylenstrand & Nina Bjurenstedt som gästade oss förra året. Undrar om vi kan slå publikrekordet? Nina är numera känd som kapellmästaren i SvT-programmet ”Här är ditt liv” och Caroline är sedan länge flitigt anlitad solist och bakgrundsångerska i Jönköping med omnejd.

Så varmt välkomna. Arrangörer nästa vecka liksom den gångna är Mariannelundsbygdens samhällsförening och Emilkraften.

Frank Johan




lördag 4 juni 2011

För närvarande på Öa...

Nu var det ett tag sedan jag skrev något på denna blogg. Det har varit en intensiv vår och tiden har varit begränsad. Blir inte så mycket denna  gång heller, men jag kan tipsa om att jag startat en annan blogg som utgår från Fårö. Det här jag hämtat kraft under många år nu. Så om du har lust så kan du läsa vidare genom att klicka här ...
Vi hörs!
Frank Johan

lördag 30 april 2011

Valborgsfirande i Hjältevad

Brasan hemmavid
Sitter vid brasan hemmavid och värmer upp mig efter ett vackert Valborgsmässofirande i grannorten Hjältevad. Regnet föll när vi lämnade Mariannelund, men i Hjältevad hade det slutat att falla. Det blev en fin kväll och på andra sidan sjön i väster gick solen ned med en lugn sjö i förgrunden. I Sjöparken invid sjön Hjälten firar Hjältevadsborna sin Valborgsmässoafton med traditionsenlig eld, vårtal och fyrverkerier. För någon månad sedan förärades jag frågan om att få hålla vårtalet. Glad över att jag tackade ja och fick uppleva denna valborg. Nedan kan du som inte var där ta del av talet.

________________


Det är Valborgsmässoafton 2011

En av våra traditionella aftnar när vi människor möts tillsammans.



Vid juletid samlas vi ofta med våra familjer och släkter, vid nyår och midsommar väljer många inte sällan att samlas med vänner -
- hemma eller på andra mötesplatser.



Valborgsmässoafton är dock en afton då vi nära på går man ur huse
och tillsammans sluter upp – gamla och unga, grannar och vänner eller kamrater från skolor och arbetsplatser.



Hela samhällen, socknar, bygder och stadsdelar samlas ikväll runt om i Eksjö kommun, i Småland och i vårt övriga land.



Vi samlas för att konstatera att den långa vintern äntligen har släppt taget och att VÅREN är här med sin spirande och skimrande grönska.
Vi är många som har längtat intensivt efter denna tid.



Ett av de första vårtecknen är att vi faktiskt återigen möts allt oftare ute i våra älskade gröna omgivningar,
i skog och mark,
eller som här i kvällningen i Sjöparken invid sjön Hjälten.



Mötesplatser och tillfällen där vi kan mötas med andra människor för att samtala och utbyta tankar och erfarenheter är viktiga för oss alla.



Det är i samtalet med andra människor vi kan finna ett tröstande eller uppmuntrande ord,
det är i samtalet med andra människor som idéer kan födas, slå rot och utvecklas
och det är i samtalet med andra människor som kreativiteten, liksom våren, kan börja spira och gro.



Vikten av mötesplatser och deras kraft har vi sett inte minst det här året.
Frihetstörstande människor i vår omvärld har slutit upp vid olika mötesplatser.



I vår fysiska värld har dessa mötesplatser inte sällan varit torg
som kommit att få en mycket central betydelse i frihetskampen,
men människor har även funnit andra vägar att mötas och exempelvis slutit upp i de mötesplatser som våra sociala medier numera utgör.
Den växande kraft vi sett i deras längtan efter FRIHET liknar den växtkraft vi nu beskådar i VÅREN som är här. Ingen av dem går i längden att hejda.



Ett säkert vårtecken i min barndom var när cykeln kunde plockas fram.
Med cykeln blev jag oberoende och kunde förflytta mig långa sträckor.
Med cykelns hjälp tog jag mig runt i min egen hemsocken - Rumskulla.
Men cykeln förde mig även runt om i grannbygderna såsom till Pelarne, Lönneberga, Mariannelund och Ingatorp.



På den tiden var min världsbild begränsad på ett barns vis
och Hjältevad låg alltför långt bort för att ingå i denna världsbild.
Med åren har min världsbild blivit vidare,
eller så har den krympt. Ibland har jag svårt att avgöra vilket,
kanske har den både krympt och blivit vidare.



Både du och jag rör oss idag över större områden,
många av oss pendlar längre.
Den ökande rörligheten har gjort att vi människor både kommit närmare
och längre bort från varandra.
Vi tvingas inte sällan iväg från vår hembygd för att utbilda oss
eller söka arbete på andra orter.



Samtidigt har IT-teknikens möjligheter gjort att vi faktiskt kan kommunicera med varandra -
- från en världsdel till en annan.
Denna teknik ger oss möjlighet att driva både små och stora företag –
- till och med i en mindre landsortskommun som Eksjö.



Den moderna tekniken och kommunikationen människor emellan har fått världen att tina upp från en tidigare vinter.
Människor har kommit närmare varandra
och idag sprängs till och med språkbarriärer ned med modern teknik.
Vi skådar här en helt annan slags VÅR som spirar
och vars växtkraft inget tycks kunna hejda.



Liksom allt det som händer på en global nivå med människor som kommer närmare varandra,
så tror jag att vi har ett behov av att komma närmare varandra på vårt lokala plan.
Idag behöver vi som lever i små samhällen, på landsbygden eller i mindre städer samverka med varandra på ett helt annat sätt.



I den lokala sportvärlden har vi under senare år upplevt hur Hjältevad och Mariannelund närmat sig varandra i föreningen HIS/MAIS.
Liksom vi kan se ett växande samarbete i vår lokala sportvärld,
så bär jag på ett hopp om att vi i vårt föreningsliv i våra mindre tätorter,
vår landsbygd
och i hela Eksjö kommun
faktiskt ska hitta former där vi tillsammans kommer närmare varandra.

Så låt oss ikväll tillsammans
här i Sjöparken i Hjältevad bära med oss detta hopp
och inspireras av den växtkraft vi nu ser i VÅRENS annalkande.

Låt oss utbringa ett leve för våren!

Frank Johan i Hjältevad 30 april 2011
Våren är här!



söndag 17 april 2011

En betydelsefull helg i Mariannelund

Våren är äntligen kommen till Mariannelund på riktigt. Nu ses vårstädande Mariannelundare överallt i sina trädgårdar. Det har varit en skön, avkopplande och betydelsefull helg full av möten med människor.

Lördagsförmiddagen tillbringades bland annat utanför Konsum. Tillsammans med en hel del andra Mariannelundare samlades det in pengar till Svenska kyrkans hungerinsamling vid Ica och Konsum denna fredag/lördag. Det känns bra betydelsefullt att tillsammans med andra kunna vara med och göra något för andra samtidigt som man faktiskt möter både människorna som bor i vår bygd. Det som berörde mig mest var när en av våra flyktingar kom och bidrog till insamlingen. För denna person var det betydelsefullt att med sina få kronor kunna få vara med och vara en del i en hjälp till de som lider av hunger. Min tanke gick till en av bibelns berättelser om den fattiga änkan som offrade av sin sista skärva.

Stjernberg Skafferi har numera Brödstugan bytt namn till. Ett utmärkt passande namn tycker jag och det är roligt att se att sortimentet stadigt utökas och förändras. Att gå in och ta en kopp kaffe, något ätbart och utbyta ord och tankar med Susanne, annan personal eller andra gäster är betydelsefullt. Folk kommer och går, ett ständigt flöde av möten människor emellan. Möten som påverkar oss på ett eller annat sätt och det ger möjlighet till din, min och samhällets utveckling.

Eftermiddagen ägnades åt en helt annan insamling - Mariannelundsbygdens samhällsförenings numera årligt återkommande insamling av skräp. Man funderar på varför det egentligen ska behövas? Även om jag tror att en del av det skräp som hamnar på torg, gator, gräsmattor och bland buskar har kommit dit med vindens hjälp från någon sopkorg som inte är täckt, så kan det lätt konstateras att detta inte är förklaringen till allt skräp. Det är synd att andra ska behöva gå och plocka upp all denna skräp. Samtidigt är det ju fantastiskt betydelsefullt att som samhällsbor samlas kring en gemensam uppgift och faktiskt ta ett kollektivt ansvar för den miljö vi lever i. Tack till alla Er som var med och gav av er tid för Mariannelund.

Den sena lördagseftermiddagen ägnades åt årsmöte i Kulturakademien i Mariannelund. Mötet hölls på Kafé Kaim i Mariannelunds stationshus. I år är det inte några stora internationella utställningar planerade. Däremot planeras inom projektet för Barnfilmbyn för en barn & ungdomsfestival till hösten i samarbete med Kulturskolan i Vimmerby och RockGyro i Hultsfred. Ett betydelsefullt samarbete över kommun- och länsgränser. I denna festival samt vid andra tillfällen är det meningen att Furulundskolan och dess elever ska ges möjlighet att vara en aktiv deltagare i projektet. Att hitta samarbetsformer mellan Furulundskolan och de projekt som Emilkraften åtar sig är även detta mycket betydelsefullt för elever, skolan och samhället som helhet. Läs mer om projektet på bloggen om barnfilmbyn, se länk nedan.

I Mariannelunds järnvägsstation finns även Radio-Pelles museum som invigdes förra året. Detta hölls då tillgängligt när Kafé Kaim höll öppet. I år vet föreningen ännu inte hur det blir med Kafé Kaim. Det finns nämligen ännu ingen som har åtagit sig att driva caféet denna sommar. Föreningen önskar givetvis att det ska kunna hållas generösa öppettider till Radio-Pelles museum även i år och att Kafé Kaim ska hålla öppet. Det är betydelsefullt för turismen och de resenärer som passerar Mariannelund för byte tåg/buss etc. Vet kanske du någon som skulle tycka att det vore roligt att driva Kafé Kaim denna sommar? Det är i så fall även mycket betydelsefullt att du hör av dig om detta. Det kan du göra till mig, Anna Mellergård eller säkert nämna för någon på Emilkraften som för det vidare. Att hitta en sysselsättning på sommaren kan ju även det vara betydelsefullt för någon.

Den sena eftermiddagen avslutades med ännu en fika med vännerna i Kulturakademien. Intressanta och betydelsefulla samtal fördes bland annat om dragningsförslaget av 400 kilovoltsledningen och om den så viktiga framtidsfrågan om de blivande regionerna. Tvärt om mot vad många politiker i Jönköpings län tycks tro, så är regionfrågan ett betydelsefullt samtalsämne bland människor. Tyvärr tas inte det av alla politiker på allvar. Den som vill fördjupa sig i dessa frågor får uppsöka min gröna blogg och läsa vidare.

Jag har skrivet om det förut - att vår värld behöver fler mötesplatser. Platser där människor kan mötas för att utbyta sina tankar i samtal om det som är betydelsefullt i deras vardag. Jag är glad för de mötesplatser vi har i Mariannelund och alla de möten jag får vara en del av. Tack för att du tog dig tid att läsa ännu en gång.

Frank Johan

Länk till bloggen om barnfilmbyn, http://barnfilmbyn.blogspot.com

söndag 10 april 2011

Lokala utvecklingsplaner

På färjan mot Visby
Denna gång inleder jag min text till havs. Sitter på färjan till Gotland för en helg i Visby med en kort visit till Fårö som är en av mina favoritplatser. Det har varit ett blåsigt dygn, men vinden börjar mojna.



Järnvägsstationen i Mariannelund
Gotland en plats som ligger Mariannelund och Eksjö kommun ganska nära i avstånd. Åtta mil bort från Mariannelund kan vi kliva på färjan och förflytta oss till en helt annan del av Sverige. Kan rekommenderas. Förhoppningsvis kan det i framtiden återigen bli ännu enklare, om tågen åter börjar rulla mot Oskarshamn.


Den text du nu läser
under bearbetning
I veckan har arbetsgruppen för den lokala utvecklingsplanen träffats. Funderar du på vad det är för något? Jo, runt om i Eksjö kommun pågår just nu arbetet med att ta fram lokala utvecklingsplaner för våra mindre tätorter. Projektet bedrivs genom Emilkraften i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. Samhällsföreningar, bygdeföreningar och annat föreningslivsfolk engageras i arbetet. Arbetet har kommit olika långt runt om i vår kommun. I Mariannelund har vi sedan en tid passerat halvtid och någon gång framåt oktober/november beräknas planen vara klar.

Dessa planer kommer även att bli viktiga för den översyn som inom kort måste startas för att se över den översiktsplan som finns i Eksjö kommun. Översiktsplanen är en övergripande plan som varje kommun måste. En sådan viktig som ett övergripande dokument för den framtida planering av hur Eksjö kommun som helhet ska kunna utvecklas.

Vad innehåller då en lokal utvecklingsplan? Ja, det beror väl på var man sätter ribban för arbetet. Det hela handlar mycket om vad som är viktigt för de medborgare som bor i våra mindre tätorter. Självklart har alla vi medborgare olika behov beroende på i vilken fas vi är i livet, men det går alltid att finna saker som är väsentliga för att det lilla lokala samhället ska nå en god utveckling. Det kan givetvis handla om våra stora områden i kommunen, som skola, barn- och äldreomsorg, men det kan också handla om vår närmiljö och infrastruktur, om det som är viktigt för att vi ska ha en bra fritid, om den service som vi förväntar oss för att kunna bo och verka i samhället eller de allmänna kommunikationer som behövs för att på bästa och miljövänligaste sätt transportera sig till sin arbetsplats eller studieort. Helt enkelt en mängd saker som gör Mariannelund och Eksjö kommun attraktivt att bo i. Attraktivt för att efter sina studier välja att stanna kvar i samhället för den som så önskar, attraktivt att återvända till för den som av någon anledning lämnat orten eller attraktivt för den som upptäcker Mariannelund och attraheras av ett liv i ett mindre samhälle i en liten kommun på det småländska höglandet.

I en lokal utvecklingsplan är det svårt att få med allt som vi medborgare önskar ska utvecklas i våra samhällen, men det handlar om att identifiera viktiga områden som är realistiska och/eller nödvändiga att förändra på sikt. Områden där vi kan sätta upp konkreta mål för den närmaste 2-, 5- eller 10-årsperioden, men givetvis vill man även få med visioner som vi tillsammans kan sträva mot även om de kan tyckas vara avlägsna.

Veckans möte om den lokala utvecklingsplanen var uppdelat i två delar. Den första delen kom att handla om skolan   den för Mariannelund och dess omnejd så viktiga motorn för att samhället åter ska börja växa. Till mötet var dels ordföranden för Barn & ungdomsutskottet, dels representanter för skolans Brukarråd inbjudna. Under kvällen fick vi utbyta information om den lokala utvecklingsplanen och dess syfte samt kunskaper om det nuläge som Furulundsskolan befinner sig i. Vi talade också om vad som inom den närmaste framtiden är på gång och de visioner som unga och äldre medborgare har om Furulundskolan.  Det var givande och skratt blandades med såväl oro, som framtidstro. Det kunde konstateras att det finns saker i den fysiska miljön som med lätthet kan förändras, att mycket är på gång under de närmaste åren och att Furulundsskolan kommer att bli en modern skola med en miljö som ska upplevas attraktiv för de som arbetar och har sin vardag där – dvs skolans elever och personal. Andra saker finns som kan ta tid att åtgärda, men det positiva är att många elever faktiskt trivs bra. Att elever, lärare, annan personal, Brukarråd, föreningsliv och politiker i mycket stor utsträckning strävar mot att skolan ska vara en trygg, stimulerande och attraktiv miljö att vistas i. En skola där barn och ungdomar får de grundläggande kunskaper som de behöver för att komma vidare i livet. En skola där det skapas en stark Vi-känsla att bära med sig in i vuxenlivet.

Torget i Mariannelund en sommarnatt
Vid den andra delen av mötet föredrog en medborgare sina tankar och visioner om Mariannelunds närmiljö. Vi har idag ett vackert torg, en Herrgårdspark som förnyas och vidareutvecklas för att ytterligare attrahera till promenader och andra fritidsaktiviteter. Hur går vi vidare, vad finns som vi inte riktigt idag tar vara på? Vad är det som förfular? Hur gör vi centrum vackrare och mer pittoreskt? Hur vidareutvecklar vi promenadstråk längs de vattenmiljöer som vi har i vårt samhälle?
Spilhammarsbadet strax utanför
Mariannelund en sommarnatt
Är det möjligt att skapa vandringsstråk längs Brusaån och Hässlebybäcken? Vandringsstråk där man från Herrgårdsparken förflyttar sig längs med Brusaån, ned mot centrum, förbi miljön med Julles verkstad och genom Tennisparken och vidare söderut eller vända västerut längs bäcken, förbi Furulundskolan och vidare till Kabelbrodammen. Stråk där det går att passera ån och bäcken över spångar/broar på lämpliga ställen, där det finns bänkar att slå sig ner på. För oss som bor här skulle det bli värdefulla rekreationsstråk i en vacker och unik närmiljö i samhället. Ett inbjudande samhälle invid riksväg 40 att stanna till i en extranatt för de som är på väg, öster, väster, söder eller norr över. Pensionat, vandrarhem och camping finns hos oss redan, men skulle kunna locka fler än de tusentals som redan stannar till i Mariannelund för övernattning varje år. Barnfilmbyn, Karamellkokeriet och varför inte ett Naturrum skulle kunna få människor att ta en extra sväng för att besöka Eksjö kommun. Nya entreprenörskap skulle ges förutsättningar att gro och växa. Kanske är inte allt genomförbart, det krävs människor som med liv och lust arbetar för det, det krävs kommunala beslut, finansiering och säkerligen mycket ideellt arbete. Är det möjligt? Säkerligen, med ett steg, en etapp i taget så kan man nå delmål efter delmål i de visioner som kan finnas. Vi måste börja ställa oss frågan om hur de personer tänkte som verkade i våra samhällen och städer för 100 år sedan. De lade grunden för det vi ser idag, vilken grund ska du och jag lägga för kommande generationer?

Huruvida sådana tankar och visioner kan komma till uttryck i en lokal utvecklingsplan är ännu för tidigt att säga. Det finns andra saker som måste vara med och det gäller att kunna ha konkreta delmål att arbeta mot som kan bockas av efter hand. Jag hoppas dock verkligen att denne medborgare får fler tillfällen att presentera just sina tankar för samhällsbor, andra kommuninnevånare och inte minst kommunfullmäktiges utvecklingsberedning när vi nu snart kommer till arbetet med översynen av översiktsplanen eller i något annat sammanhang.


Solen som stiger upp över Visby
Ny dag i Visby innan avfärd











Texten inleddes till havs. Nu har det hunnit bli söndag morgon. Solen stiger sakta upp över Visby ringmur. Idag, innan färjan tar oss åter till Oskarshamn, väntar högmässa och vernissage i domkyrkan med en av alla de konstnärer som under de sista åren deltagit i utställningar i Mariannelund, se länk här. Kul att se att Mariannelund omnämns i de kort som finns om utställningen. Sakta men säkert medvetandegörs människor om att Mariannelund och Eksjö kommun av många olika anledningar är väl värda ett besök.

Frank Johan Ahlberg

söndag 3 april 2011

Om vikten att få göra sin röst hörd

Ännu en vecka fylld av möten och intryck går mot sitt slut. Friheten att få mötas och att få uttrycka sina åsikter är ett privilegium. Många i vår omvärld har inte denna förmån. Ett faktum som jag anser att vi ständigt måste påminna oss om.

COFFEE by GEORGE
Götgatan, Stockholm

För närvarande sitter jag på ett café på Södermalm i Stockholm. Jag har dragit mig undan för att läsa och skriva. Dragit sig undan tänker kanske du? Gör man det genom att sätta sig på ett café i en storstad? Ja, det fungerar bra för mig. Att få sitta i en ny miljö och att få ha människor runt om sig när man formulerar sina tankar och ord är inte oviktigt. Utanför på Götgatan susar trafiken förbi. Människor ute för att lördagsshoppa passerar i en ständig ström. En del jäktade, andra sakta strosande i sina egna tankar, liksom jag ofta gör när jag får några timmar för mig själv i denna stad.

En mötesplats
Utsikt från COFFEE by George

Arbetsveckan inleddes med ett videomöte för Lantmäteriet, division Inskrivnings samverkansgrupp. I denna möts arbetsgivaren Lantmäteriet och de fackliga parterna Statstjänstemännen och Lantmäteriakademikerna. Ett alternativ till MBL-förhandlingar där frågor som rör vår verksamhet, vår arbetsmiljö och vår arbetssituation på Lantmäteriet diskuteras på ett tidigt stadium. Här har parterna högt till tak och kan ofta lösa frågor innan de har hunnit bli ett alltför stort problem.


Vid Lantmäteriakademikernas årsmöte senare i veckan lämnade jag ett antal fackliga positioner för att kunna ägna min tid mer åt vår verksamhet i Eksjö. I samverkansgruppen för vår division har jag dock fått förmånen att representera Lantmäteriakademikerna i ytterligare ett år. Ett uppdrag som jag uppskattar mycket och där jag känner att mina och medlemmarnas åsikter faktiskt lyssnas till – vi hörs helt enkelt.

Mitt arbetsredskap

Den som läser de lokala tidningarna har också konstaterat att jag numera har lämnat posten som ordförande i Mariannelundsbygdens samhällsförening. Anledningen till detta är att kunna få mer tid åt de förtroendeuppdrag som jag sedan en tid tillbaka har i Eksjö kommun. För mig är det viktigt att kunna gå in i och ut ur olika uppdrag. Det för utvecklingen framåt för både mig själv som individ, det föreningsliv jag ägnar mig åt på fritiden och det arbetsliv som jag verkar i. Vid årsmötet i föreningen fanns tyvärr ingen tillträdande ordförande, men däremot valdes en väl fungerande styrelse som representerar både de med erfarenhet av föreningens verksamhet och nya representanter som kommer med nya krafter, idéer och andra nätverk till föreningen. Jag övertygad om att en samhällsförening som så många andra verksamheter mår väl av såväl stadga som växlingar. Dessutom vet jag att frågan om ny ordförande säkerligen kommer att lösas redan under denna månad. Den nyvalda styrelsen har redan aviserat att Extra föreningsmöte snart kommer att hållas för att lösa denna fråga.

I början av veckan hade jag även tillfälle att få besöka Linköping med några av mina kolleger på Lantmäteriet. 
Ett av Lantmäteriets pågående projekt
Syftet var att informera bankanställda, fastighetsmäklare och jurister om vår verksamhet vid Lantmäteriet, division inskrivning i Eksjö. I vår verksamhet som i så många andra statliga verksamheter arbetar vi sedan länge över en stor region. Vår sträcker sig över 6 län i Småland, Östergötland, Närke och gamla Skaraborgs län. Varje år behandlas i Eksjö 170 000 ärenden. En ansenlig mängd och det kan nästan liknas vid en fabrik där produkten är ett beslut om lagfart, inteckning eller något annat av alla de inskrivningsärenden som finns. Vem som helst har möjlighet att lämna ärenden till oss, men privatpersoner gör kanske det bara en enstaka gång i livet. Banker, mäklare, advokatbyråer, begravningsbyråer etc, gör det desto oftare. Just därför har vi ett behov av att möta dem för att informera dem om vilka rutiner vi har och varför vi måste ha vissa handlingar för att kunna fatta de beslut som deras ansökningar ska resultera i. Det är även viktigt för oss att lyssna till dem och ta in deras synpunkter för beaktande. Genom att ta sig tid att lyssna till varandra – att helt enkelt få höras – så kan både Lantmäteriets, bankernas, fastighetsmäklarnas och övrigas verksamhet utvecklas. Det är samhällsekonomiskt viktigt.

Ett fullsatt Folkets hus, Mariannelund

På kvällen samma dag var det dags för ett möte i Mariannelunds Folkets hus. Svenska Kraftnät, ett statligt affärsverk, var där för att informera om förstudien avseende en planerad 400 kilovoltsledning. Att dra en ledning med denna kraft/kapacitet från Oskarshamn till Nässjö är inget som görs utan att människor påverkas. Av den anledningen var också Folkets hus helt fullsatt av markägare, grannar till dem, Mariannelundare, politiker och andra. Lika många deltog kvällen efter i Eksjö och säkerligen även så kvällen efter det, men då i Nässjö. Inget förvånande i det, mark tas i anspråk, ledningsgator bildas, höga stolpar förändrar vyer och ledningar avger också elektriska och magnetiska fält som oroar. Dessutom ger ersättningsreglerna inte en fullgod kompensation för den framtida avkastning som markägare har förväntat sig.

Även kommunikationer nyttjar elkraft 

Det här är verkligen ingen lätt fråga. Frågan handlar om hur vi i framtiden ska transportera den el som vi ständigt sakta, sakta ökar konsumtionen utav. På något sätt måste den transporteras och befintliga stamnät räcker inte till när beslutade effekthöjningar vid kärnkraftverket i Oskarshamn ska genomföras. Dessutom planeras transport av el från vindkraftverk i samma ledningar. Om el från kärnkraft och vindkraft kan man debattera länge om, men faktum kvarstår – vi förbrukar el och vårt samhälle i stort utvecklas mot att konsumtionen ökar. För att möta vår framtid, så måste det finnas en långsiktig planering för såväl elproduktion som transport av densamma. Någonstans måste dessa ledningar nödvändigtvis gå, men jag tror att det är få medborgare som vill ha dem på sin mark, sin närhet eller i sin åsyn.


Svenska Kraftnät har statens uppdrag att erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet, att utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt, att främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas samt att verka för en robust elförsörjning. För detta har regeringen fastställt en instruktion och skickar varje år ett regleringsbrev som Svenska Kraftnät har att följa. Vidare anger riksdagen ramarna för Svenska Kraftnäts investerings- och finansieringsverksamhet. (se http://www.svk.se/Om-oss/ 2011-04-02).

Under arbete med texten

Det är något som man ska ha klart för sig i den här frågan – Svenska Kraftnäts uppdrag. Det innebär även att de har en skyldighet att göra en objektiv bedömning och hitta den bästa lösningen för vår gemensamma samhällsutveckling. Svenska Kraftnät genomför just nu samrådsmöte med alla de som är berörda med anledning av den förstudie nr 2 som de har tagit fram. Vid dessa möten ges, förutom information om förstudien och ledningsplanerna, även möjligheter för, markägare, andra berörda medborgare, politiker och företrädare för föreningsliv att ge sin syn på saken. Dessutom finns möjligheten, och Svenska Kraftnät uppmanar även alla berörda, att inkomma med yttrande kring förstudien. Det kan givetvis handla om aktuella dragningar, stolptyper och givetvis går det även framföra önskemål om nedgrävning av ledningen eller åtminstone önskemål om att ytterligare utreda den frågan. Det är den väg som vi som är berörda har att gå. Att enbart skälla på Svenska Kraftnät som utför sitt uppdrag är tämligen meningslöst. Det är inte de som kommer att fatta det slutliga beslutet i denna fråga och resan är ännu lång. Först ska även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras, med nya samråd och nya yttranden. Din och min möjlighet att höras i denna fråga är genom att vara aktiva genom processen med samråd och yttranden. Ta vara på den.

Att skriva kräver en del koffein.
Tavlan i bakgrunden
 föreställer Riddarholmen, Stockholm

I torsdags var det kommunfullmäktige i Eksjö och som vanligt inleddes denna med allmänhetens frågestund. Det är inte alltid som denna resulterar i någon fråga, men just denna torsdag, med Svenska Kraftnäts besök i kommunen, så gjorde den det. Två Kommuninvånare från Mariannelund kom till fullmäktige för att ställa sina frågor med anledning av förstudien av ledningsdragningen. Frågorna i sig kanske inte blev besvarade direkt vid detta möte, men engagemanget från politikerna i frågan gick inte att ta miste på. Frågorna resulterade i att nio ledamöter gjorde tio inlägg med anledning av detta initiativ. Det är mycket bra. Jag och många kommunpolitiker med mig välkomnar de dialoger som uppstår i såväl dessa sammanhang som i andra. Min förhoppning är att fler människor i Eksjö kommun tar vara på de mötesplatser och de tillfällen då möjligheterna att få höras faktiskt finns. Det är i mötet mellan människor som behoven kan uttryckas, omformuleras och leda till utveckling. Att få bli lyssnad till – att få höras – är ett behov som vi alla har.

Tack för att Du har tagit dig tid att läsa detta och gett mig möjligheten att höras.


Frank Johan Ahlberg

söndag 20 mars 2011

Att kunna se det andra ser, som vi själva tar för självklart

Det har varit en hektisk tid, som brukligt i mars månad. Föreningslivet i bygden har en tendens att förlägga en mängd årsmöten i mars. Det är fantastiskt att en liten ort som Mariannelund med knappt 1 500 invånare har ett så starkt föreningsliv, för att inte tala om bygden i stort. Människor i vår bygd lägger ner ett oerhört betydelsefullt ideellt arbete i våra föreningar. Det gäller för socknarna, kyrkbyarna och samhällena runt om Mariannelund oavsett om det är Rumskulla, Pelarne, Lönneberga, Karlstorp, Kråkshult, Ingatorp, Hjältevad, Bellö eller Bruzaholm. Det är något vi ska vara stolta över och ta vara på i våra kommuner Vimmerby, Hultsfred, Vetlanda och Eksjö. Ett arbete som inte skulle vara möjligt att åstadkomma i kommunal regi.
Lantmäteriakademikerna vid besök vid Rumskulla- Eken
Veckan som nu snart är slut inleddes med ett besök av styrelsen i Lantmäteriakademikerna. Det är den fackliga organisationen som inom Lantmäteriet sluter samman medlemmar från olika SACO-förbund. Lantmäteriet är en stor arbetsgivare med över 2 000 medarbetare i alla möjliga yrkeskategorier. Det gör Lantmäteriet till en mycket spännande organisation att arbeta inom och därför samverkar vi inom det vi kallar Lantmäteriakademikerna. Några gånger om året träffas styrelsen i denna sammanslutning för längre styrelsemöten än de telefonmöten vi vanligtvis har. Den här gången blev det på Pensionat Solhöjden i Mariannelund som gav oss en förträfflig service med goda konferensmöjligheter för en liten grupp.
Lantmäteriakademikerna vid besök i Emils Katthult
När man besöker Mariannelund, så måste man givetvis även hinna med att utforska några av bygdernas givna besöksmål. Det blev Rumskulla-Eken i Norra Kvill, Katthult och så förståss ett besök på Karamellkokeriet i Mariannelund. Besöksmål som vi som lever här tar för självklara, men kanske sällan tar oss tid att besöka. Vi har väl helt enkelt för nära. Det är roligt att kunna visa Mariannelund med omnejd och visst är det fantastiskt att vi har sådana här platser i Eksjö kommun och grannkommuner. Besöket i Mariannelund blev uppskattat och säkerligen har vi nu ännu några goda ambassadörer som kan rekommendera nya besök till Mariannelund, Eksjö kommun och våra grannsocknar i de angränsande kommunerna. Att samarbeta är viktigt oavsett om det är i arbetet mellan fackliga organisationer eller i arbetet med att marknadsföra bygder i gränstrakter till andra kommuner, län eller landskap.

På tal om gränstrakter hade jag under fredagen förmånen att delta i ett möte i Norrhult i Uppvidinge kommun – mitt i Småland. Ämnet var ”Småland i Fokus” och anledningen till mötet var givetvis den numera så högt aktuella regiondebatten. Här deltog människor från näringslivet, den akademiska världen och givetvis många politiker från stora delar av Småland. Det var intressant att få lyssna till den mångfald av tankar som finns kring regionfrågan. Även i detta sammanhang nämndes Mariannelund av en föredragshållare. I vilket sammanhang då undrar kanske du? Jo, givetvis var det Emil och doktorn i Mariannelund som omnämndes. Det var Håkan Nordmark, docent i historia och numera verksam vid Smålands museum som nämnde det i sammanhanget kring Astrid Lindgrens författarskap och vad det kan ha haft för betydelse för Smålandsbegreppet. Thomas Carlzon, VD IKEA berättade om sina tankar kring hur vi ska utveckla Småland till Europas grönaste region, satsa på bra miljömässig infrastruktur där det ska vara lätt att pendla mellan våra orter och att vi alltid ska tänka tanken – ”Hur ska det vara när det är som bäst”.

Stephen Hwang, rektor
Linnéuniversitetet


Stephen Hwang, rektor Linnéuniversitetet, berättade om de 35 000 studenter som finns vid Växjö Universitet, där 60 % av dem kommer utanför Smålands gränser. Studenterna kommer hit, utbildar sig och flyttar härifrån - en jättepotential om vi tar vara på den, men gör vi det på ett bra sätt idag?

Sven Lindgren, Landshövding
Kalmar län

Många andra tankar luftades och avslutningsvis efterlyste Sven Lindgren, Landshövding i Kalmar län, samtal kring frågan om att statens krav på en ny regional indelning inte får glömmas bort i debatten och att det till skillnad från andra delar av landet inte har kommit några konkreta förslag från vare sig Östergötland eller Smålandslänen, varken enskilt eller i någon konstellation om den nödvändiga framtida regionindelningen. Även han nämnde infrastrukturen som en mycket viktig fråga, eftersom de länsgränser som finns idag har missgynnat infrastrukturen i Småland som region. Hans åsikt var att regionerna behövs för att lösa de viktiga framtida infrastrukturella frågorna och ställde sig tveksam till om Småland verkligen var nog som en region för detta ändamål.


Lördagen ägnades åt ett besök i Jönköping för lunchmöte med en student vid Internationella Handelshögskolan. Jag och några kolleger till mig fungerar som mentorer åt några studenter för att dela våra kunskaper om det arbetsliv som väntar efter akademiska studier. Mentorskap kan rekommenderas som ett bra sätt att dela sina erfarenheter i livet oavsett om det gäller studier, arbetsliv eller politik. Kanske har du någon i din närhet som behöver ta del av dina erfarenheter, se dig omkring och dela med dig av din tid.
Till sist: En varg, ska ha synts i Mariannelund invid Pensionat Solhöjden – tyvärr kunde jag inte bjuda mina vänner i Lantmäteriakademikernas styrelse på denna begivenhet. Ännu en anledning att besöka Mariannelundsbygden. Intressant, men även lite oroande för oss hundägare och boskapsägare i bygden. Låt oss hoppas att tro att våren nu kommer med stormsteg, så att vargen finner sin ro i skogen bland allt vårt andra vilt.
Önskar er läsare en ny bra vecka, med nya möjligheter.
Frank Johan